(Med reservation för ändringar)
Jag vill varmt tacka för inbjudan till detta seminarium som har ett mycket viktigt tema. Det gläder mig att också Ers Majestät är här i dag, och att vi får ta del av Ert budskap och Era synpunkter. Vi vet att barnens och de ungas välfärd alltid har legat Er varmt om hjärtat och att det är något Ers Majestät redan länge har arbetat för.
Våra länder har av tradition haft nära och varma relationer. Vi har mycket gemensamt: stabila samhällen och välskötta samhällsekonomier. Men vi förenas också av likartade utmaningar. Finland och Sverige har den högsta ungdomsarbetslösheten i Norden. Både i Finland och i Sverige finns det många unga som varken får utbildning, har arbete eller är i arbetspraktik. Enligt OECD:s statistik är andelen av dessa unga högre i Finland och Sverige än i de övriga nordiska länderna. Som vi vet finns det risk för att dessa unga blir utanför arbetslivet eller till och med utanför samhället.
Hög ungdomsarbetslöshet är ett problem i hela Europa. Nyhetsbilderna har den senaste tiden förmedlat ungdomarnas frustration över det dåliga sysselsättningsläget. Man förstår deras frustration, för arbetslöshet för en ung människa innebär också osäkra framtidsutsikter.
I september diskuterade de nordiska arbetsministrarna åtgärder för att minska arbetslösheten bland unga. Man beslöt bland annat att kartlägga god praxis utifrån de åtgärder som företagen har vidtagit för att sysselsätta unga människor. Låt oss hoppas att Nordiska ministerrådet under det svenska ordförandeskapet i sitt eget arbete lyckas främja förebyggandet av ungdomsarbetslösheten.
***
I Finland beräknar man att en hel åldersklass unga människor inte får utbildning och står utanför arbetslivet. Trots att det under årens lopp har gjorts stora ansträngningar för att förbättra situationen har man inte lyckats får till stånd en förändring. De utmaningar som gäller barns och ungas välfärd har här i Finland väckt mycket debatt under de senaste månaderna. Nu är vi i ett skede då vi borde gå från ord till handling.
Samhällsgarantin för unga som träder i kraft i Finland i början av nästa år, är avsedd att stödja de ungas inträde i arbetslivet eller alternativt möjlighet till utbildning. Avsikten är att alla unga under 25 år och nyutexaminerade under 30 år garanteras en studie-, praktik-, verkstads- eller arbetsplats senast inom tre månader efter att de anmält sig som arbetslösa. Alla som slutfört den grundläggande utbildningen garanteras en studieplats. Jag anser att detta är ett mycket viktigt projekt.
Det är obestridligt att utbildning och arbete har stor betydelse för hur en ung människa klarar sig i livet. Vi finländare är mycket stolta över att vår grundskola är så högt uppskattad internationellt. Men det är klart att portarna till arbetslivet inte ännu öppnas enbart med de kunskaper som grundskolan ger. Det är väsentligt för en ung människa att utöver ett intressant yrke, också finna en meningsfull och motiverande utbildningsbana. Det förefaller som om man genom att öka den arbetsintensiva utbildningen har gjort det lättare för sådana unga som annars skyr skolbänken att komma in på arbetsmarknaden. Det är en hoppingivande utvecklingstrend.
***
För att främja barns och ungas välfärd behöver vi olika slags åtgärder. Själv är jag övertygad om att var och en av oss genom sin egen insats kan bidra till att barnen och de unga klarar sig. Sakkunniga som känner de unga och deras vardag väl har poängterat förvånansvärt självklara saker, som har betydelse för barns och ungas välfärd. Bland dessa märks i synnerhet en pålitlig vuxen persons stöd och betydelsen av en vanlig vardag.
Varje barn och ung person borde ha åtminstone en vuxen, vars stöd, uppmuntran och ofta också tröst barnet eller den unga kan lita på under alla omständigheter. Men vad gör man om ingen sådan vuxen finns i den egna familjekretsen? Vuxna utanför familjekretsen kan göra en ovärderlig insats genom att ge av sin tid åt någon som är i stort behov av den. Olika frivilligorganisationer, idrottsföreningar och hobbygrupper gör varje dag ett fantastiskt arbete för våra barn och ungdomar. Utan denna reserv av frivilliga skulle vi stå inför ännu större problem.
Många barn och unga längtar efter en helt vanlig vardag och samvaro med sina närmaste. Ibland förefaller det emellertid vara rätt svårt att hantera den vanliga vardagen. Många av de vuxna som borde föra över goda vardagsrutiner till barnen är själva vilsna när det gäller värden och val i sina egna liv. Man bör minnas, att det är av oss vuxna som barnen och de unga lär sig välfärd – men lika väl hur man mår dåligt, om det är det exemplet vi ger.
***
I dagens seminarium gör vi en djupdykning i barnens och de ungas välfärd i Sverige och Finland. Panelens tema "Hur kan våra länder bli bättre för barnen" är speciellt intressant. Den frågan vill vi alla gärna få svar på.
Jag hoppas att vi kommer att ha ett livligt åsiktsutbyte kring vårt viktiga och svåra tema!