Tal av republikens president Sauli Niinistö vid utnämningen och befordringen av kadetter den 30 augusti 2012 på presidentens slott

Ärade kadetter!

Jag gratulerar er till er med framgång avlagda kandidatexamen i militärvetenskaper. Jag befordrar kadetterna med militärgraden fänrik och underlöjtnant till löjtnanter, och utnämner kadetterna till officerstjänst eller till tjänst för viss tid som yngre officer.

De internationella säkerhetshoten är mångfasetterade i vår allt mer globaliserade värld. Under den senaste tiden har den globala finanskrisen lyft fram de ekonomiska faktorerna också i den säkerhetspolitiska diskussionen. Också många så kallade "nya hot" förekommer nästan dagligen i offentligheten – det må handla om konsekvenserna av klimatförändringen, en eventuell matkris eller cyberhot.

Dessa nya hot har inte utestängt de mer traditionella säkerhetshoten från diskussionen. Den senaste tidens våldsamma händelser i Syrien och den spänning som rått redan länge i Mellanöstern är exempel på sådana kriser som kan ha betydande militära konsekvenser också på kort sikt. De nya hoten har således inte undanträngt de traditionella militära hoten.

Försvarsmaktens viktigaste uppgift är förebyggandet av militära hot mot Finland och vid behov det militära försvaret av Finland. Även om ett militärt hot mot Finland känns som en mycket avlägsen tanke i dag måste vi se till att försvarsförmågan utvecklas på lång sikt. En trovärdig försvarsförmåga grundar sig på flera decenniers arbete. En försvarsförmåga som en gång körts ner byggs inte snabbt upp igen. Den förebyggande verksamheten bör grunda sig på en verklig förmåga att försvara landet.

Försvarsmaktsreformen har varit mycket i offentligheten under de senaste cirka två åren. Den allmänna debatten om reformen är ofta inriktad på nedläggningar och nedskärningar. Jag anser att försvarsmaktsreformen bör granskas med målsättningen att försvarsmaktens verksamhetsförutsättningar och funktionsförmåga säkerställs. Utan försvarsmaktsreformen kommer försvarsförmågans trovärdighet under de närmaste åren att börja vittra sönder. Syftet med försvarsmaktsreformen är att säkerställa en långsiktig balans mellan försvarsmaktens verksamhet och de anslag som beviljas till försvaret. Genom reformen strävar man i sista hand efter att säkerställa att de trupper som inrättas för krigstid får den utbildning som motsvarar de uppgifter som anvisas dem, och att trupperna utrustas med sådant materiel som dessa uppgifter förutsätter.

Den allmänna värnplikten utgör kärnan i vårt försvarssystem. Med hjälp av en kunnig och försvarsvillig reserv är det möjligt att skapa en tillräckligt god preventiv försvarsförmåga inför hot och ett militärt försvar av hela landet i krissituationer. I och med den pågående försvarsmaktsreformen står det än en gång klart att Finlands militära försvar även under de kommande decennierna grundar sig på en reserv som upprättas med hjälp av den allmänna värnplikten. När ni nu utexamineras kommer ni att vara i central ställning när det gäller att utbilda värnpliktiga, förstärka försvarsviljan och skapa en kunnande reserv – såväl inom försvarsmakten som gränsbevakningsväsendet.

Försvarshögskolans rektor, chefer och lärare,

Jag tackar er för ett gott arbete. Kursdeltagarnas framgång visar att ni har lyckats i er uppgift. Ni har skapat förutsättningar för de unga officerarna att klara sig i ett krävande yrke. Det är er förtjänst att kompetensen hos de anställda vid försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet hålls på en hög nivå.

Unga officerare!

Ni är i dag förtjänta av varma gratulationer. Ni har nått en viktig etapp i er militära karriär. Dagen är säkert oförglömlig både för er själva och era närmaste. De närståendes stöd är värdefullt – glöm inte att tacka dem för detta.

Jag önskar er alla framgång i er uppgift.