Säkerheten i Östersjöområdet diskuterades på Gullranda

I paneldiskussionen deltog ambassadör Mats Bergqvist, riksdagsledamot Erkki Tuomioja, det svenska försvarsutskottets ordförande och riksdagsledamot Allan Widman samt ambassadör René Nyberg. Riksdagsledamot Carl Haglund ledde diskussionen (till vänster). Foto: Juhani Kandell/Republikens presidents kansli

I paneldiskussionen deltog ambassadör Mats Bergqvist, riksdagsledamot Erkki Tuomioja, det svenska försvarsutskottets ordförande och riksdagsledamot Allan Widman samt ambassadör René Nyberg. Riksdagsledamot Carl Haglund ledde diskussionen (till vänster). Foto: Juhani Kandell/Republikens presidents kansli

Den andra dagen av diskussionerna på Gullranda inleddes med en paneldiskussion om säkerheten i Nordeuropa och Östersjöområdet. 

I början av diskussionen konstaterade den svenska ambassadören Mats Bergquist att stormakternas intresse för Norden har ökat. Det råder en asymmetri i Östersjöområdet på grund av att där finns det stora Ryssland och ett antal små stater. Sverige har valt alliansfrihet, men har också en reservplan: informella och förtroliga relationer med stormakterna. Enligt Bergquist har denna rationella politik långa traditioner.

Riksdagsledamot Erkki Tuomioja konstaterade att spänningarna i Östersjöområdet är en följd av krisen i Ukraina. Följden har varit upprustning, allt flera övningar och en stridslysten retorik.  Enligt Tuomioja ska Sverige och Finland se till att de kan stå utanför en militär konflikt om en sådan uppstår. Han konstaterade att en militär allians innebär att detta inte är möjligt.

Tuomioja ansåg det vara mycket viktigt att finskt territorium inte kan användas för fientlig militär verksamhet i någon riktning. Han betonade ett eget trovärdigt försvar, även om Finland samtidigt ska kunna ta emot hjälp om det erbjuds. Tuomioja ansåg att Sveriges och Finlands försvarssamarbete är viktigt med tanke på ett trovärdigt försvar. Han betonade att länderna ska konsultera varandra i säkerhetspolitiska frågor innan de fattar självständiga beslut.

Enligt det svenska försvarsutskottets ordförande Allan Widman kommer Finland och Sverige inte att bilda en försvarsallians, eftersom den skulle vara helt otillräcklig i en utmanande situation. Samarbetet kan dock ge ett strategiskt djup. Enligt Widman är ett medlemskap i Nato det bästa alternativet för Sveriges säkerhet och han hoppas att Finland stannar för samma beslut.

Ett olöst geopolitiskt dilemma

Enligt ambassadör René Nyberg beskriver de baltiska ländernas nya självständighet efter kalla kriget bäst den positiva utvecklingen i Finlands närmiljö. Ännu för ett par år sedan var det största fysiska hotet i Östersjöområdet risken för olyckor vid transport av råolja. Nu återspeglas krisen i Ukraina också i Östersjöområdet. Atmosfären har påverkats i synnerhet av de ökade flygningarna med militära plan, kränkningarna av luftrummet, de direkta simulerade anfallen och incidenterna till havs. I denna situation ligger det både i Finlands och i Sveriges intresse att säkerheten i de baltiska länderna stärks med tillräckliga militära medel, sade Nyberg. 

Det skärpta läget har också medfört att diskussionen om medlemskap i Nato har fått en allvarligare ton både i Finland och i Sverige. Nyberg anser att ett medlemskap i Nato skulle vara av geopolitisk och strategisk karaktär. Kunde Finland genom att gå med i Nato lösa det geopolitiska dilemma som dess svårförutsägbara granne orsakar? Enligt Nyberg finns det inget svar på detta. Dilemmat måste hanteras med utrikes- och säkerhetspolitiska medel. Möjligheten att ansöka om medlemskap kvarstår som ett sätt att hantera detta dilemma, sade Nyberg. 

Republikens president Sauli Niinistö kommenterade diskussionen med att konstatera att det är viktigt att visa Ryssland att landet agerade fel i krisen i Ukraina. Enligt Niinistö är det ändå bra att samtidigt upprätthålla en dialog med Ryssland. Detta är en synpunkt som delas av många såväl i Europa som i USA. President Niinistö frågade om inte ett starkt eget försvar också är ett lockbete i en situation där man är tvungen att leta efter bundsförvanter. 

Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli