Mina damer och herrar, bästa vänner av övergripande säkerhet!
Den övergripande säkerheten utgör grunden för det finländska samhällets kristålighet. Denna grund fastställs i Säkerhetsstrategin för samhället. I detta sammanhang vill jag lyfta fram tre iakttagelser som jag har gjort under mina möten, på mina resor och i olika beslutssituationer under mitt första år som president.
För det första har vi en verksamhetsmodell som lämpar sig utmärkt för den rådande säkerhetsmiljön. Den kan vi vara stolta över.
För det andra är den inre och yttre säkerheten i dag allt mer sammanlänkade, vilket har konsekvenser för den övergripande säkerheten.
För det tredje utgör vi alla, som individer och tillsammans, säkerheten i vår nation.
Den övergripande säkerheten är ett typiskt finländskt sätt att se på säkerhet. Fröet till tänkesättet såddes efter våra erfarenheter av andra världskriget. Vi förstod att Finland som samhälle kan klara sig endast om vi agerar smidigt tillsammans, med enighet i våra mål och pragmatism i vårt samarbete.
Den övergripande säkerheten bygger på samarbetet mellan myndigheter, näringslivet, organisationer och invånarna. Den angår alltså oss alla.
I dag är värdet av ett övergripande säkerhetstänkande oerhört stort. I denna säkerhetsmiljö och i denna tid av strategisk konkurrens kan det förekomma försök att använda nästan allt av vårt gemensamma bästa mot oss. Det kan förkomma försök att vända våra styrkor till svagheter. Vårt samhälle och vår kritiska infrastruktur kommer att utsattas för hot – vissa oavsiktliga, andra avsiktliga.
Den övergripande säkerheten är ett effektivt, och kanske det enda, sättet att bemöta vår tids komplexa säkerhetshot. Den är det optimala verktyget för en tid av oro.
Den övergripande säkerheten bidrar till att trygga alla funktioner i samhället och all kritisk infrastruktur: fysisk, digital och social.
När vi ser oss omkring i världen, såväl västerut som österut, inser vi att i andra länder är säkerhet, ekonomi och teknik helt sammankopplade med politik och målsättningar. Också vi måste kunna använda vår verktygslåda på ett integrerat sätt.
Samtidigt måste komponenterna i vår säkerhet vara i balans. I en värld med starka ömsesidiga beroenden är vi lika starka som den svagaste länken i vår övergripande säkerhet.
Finland är ett öppet samhälle. Öppenhet innebär fria medier, en livlig samhällsdebatt, demokratiskt beslutsfattande och respekt för rättsstatsprincipen. Fientliga aktörer kan försöka använda denna öppenhet mot oss. Ibland är vi också själva frustrerade över systemets reaktivitet och tröghet. Men i sista hand är öppenhet och demokrati en styrka. De förankrar våra beslut i samhället och stärker medborgarnas förtroende för systemet.
Bästa åhörare!
Säkerhetsstrategin för samhället bekräftar sanningen att inre och yttre säkerhet inte går att skilja åt. Därför gläder det mig att de utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska elementen i strategin har stärkts. Det är precis vad vår förändrade omvärld kräver.
I strategin betonas förutom beredskapen också vår förmåga reagera på störningssituationer och kriser, det vill säga vår respons. Den senaste tidens händelser i Östersjön understryker vikten av responsförmåga. Snabb reaktion, åtgärder från myndigheterna – såsom beslagtagningen av fartyget i fallet med Eagle S – minimering av störningens effekter och snabb reparation av skador. Allt detta är delar av en effektiv respons.
Även attribution är en responsåtgärd. Vi går inte händelserna i förväg, vi drar inga förhastade slutsatser, men vi attribuerar vid behov.
Den nya strategin stärker vår förmåga att reagera mer aktivt på krissituationer som orsakas av externa statliga aktörer. Detta leder oss till kärnan i utrikes- och säkerhetspolitiken. Våra åtgärder kan ha konsekvenser för vår säkerhetspolitiska miljö. När vi förstår helheten kan vi agera som ett enhetligt och beslutsamt Finland.
Det är också uppenbart att det internationella samarbetet har ökat Finlands handlingsutrymme. Särskilt EU:s roll är betydande och har vuxit under de senaste åren. Vårt medlemskap i Nato har gett oss en ny referensram och nya verktyg.
Vi är inte en bara en passiv mottagare. Responsförmågan är en del av Finlands aktörskap. Vi måste upprätthålla en stark kristålighet, men som en del av detta måste vi ha en aktiv förmåga att förutse och agera, både nationellt och i internationella samarbeten.
Bästa vänner!
Säkerhet angår oss alla. Som medborgare behöver vi fysisk, psykisk, social och etisk funktionsförmåga.
Medborgarna, som individer och tillsammans, är hörnstenarna i säkerheten. Inga offentliga myndigheter kan ersätta de människor som arbetar för säkerheten.
Den mentala kriståligheten är avgörande. Medborgarna måste kunna lita på varandra och på myndigheterna. Vi måste motarbeta all utveckling som skapar eller fördjupar motsättningar. Jag har ofta betonat vikten av att vi lyssnar på varandra och har ett respektfullt debattklimat i det finländska samhället. Värdet av förtroende och diskussion blir extra synligt i störningssituationer.
Vi måste förstå hur olika individer och grupper tänker. För att kunna förstå måste vi kunna lyssna. Speciellt i den nuvarande cyber- och informationsmiljön är det ibland bra att stanna upp och överväga de potentiella konsekvenserna av våra ord och handlingar.
Avslutningsvis vill jag tacka Säkerhetskommittén för dess arbete och understryka dess unika roll i den finländska modellen. Säkerhetskommittén har sannolikt också den bästa lägesbilden av den övergripande säkerheten i alla situationer. Detta ger en bra utsiktsplats för att vägleda människorna att hitta korrekt och aktuell information. Jag vill också rikta ett tack till författarna till Säkerhetsstrategin för samhället. Den verksamhetsmodell som beskrivs i strategin fungerar bra här i Finland och väcker intresse och respekt i andra delar av världen. Vi har all anledning att vara stolta. Men den övergripande säkerheten är lite som demokrati, ett avtal som vi måste bekräfta varje dag genom våra egna handlingar. Jag hoppas därför att vi alla är beredda att upprätthålla den och utveckla den vidare. Som individer och tillsammans.