
Föredragning för presidenten
Republikens president fattar sina beslut i statsrådet utifrån statsrådets förslag till avgörande.
Under den så kallade presidentföredragningen är presidenten ordförande och den minister till vars ansvarsområde ärendet hör föredragande. Om presidenten fattar beslut om en sådan ändring av statsrådets sammansättning som gäller hela statsrådet föredras ärendet dock av en behörig föredragande i statsrådet. När presidenten fattar beslut i statsrådet ska minst fem ministrar delta i behandlingen och justitiekanslern vara närvarande.
Om presidenten inte avgör ett ärende enligt statsrådets förslag, återgår ärendet till statsrådet för beredning.
Huvudregeln är att presidenten fattar beslut enligt statsrådets förslag, men enligt grundlagen fattar presidenten beslut utan statsrådet i följande ärenden:
- utnämning av statsrådet och dess medlemmar (ministrar) och avsked åt statsrådet eller en medlem av statsrådet
- förordnande om förtida riksdagsval
- benådning och sådana andra i lag särskilt nämnda ärenden som gäller enskilda personer eller ärenden som på grund av sitt innehåll inte förutsätter behandling i statsrådets allmänna sammanträde
- i självstyrelselagen för Åland avsedda ärenden med undantag för ärenden som gäller landskapets ekonomi
- militära kommandomål som ska avgöras i statsrådet och ärenden som gäller presidentens kansli.
Beslut som fattas under presidentföredragningen dokumenteras i en så kallad expedition (lag eller förordning, öppet brev, utnämningsbrev eller liknande), som presidenten undertecknar och den minister som föredragit ärendet kontrasignerar. Information om besluten finns på statsrådets webbplats.
Utgångspunkten i grundlagen är att de ärenden som presidenten ska fatta beslut i bereds vid statsrådet, i praktiken vid det ministerium som ärendet gäller.
Kabinettsföredragning
Presidenten kan fatta vissa beslut som gäller försvarsmakten, så kallade militära kommandomål, och militära utnämningar utan statsrådets medverkan genom så kallad kabinettsföredragning.

Militära kommandomål som rör försvarsministeriets strategiska planering avgör presidenten på föredragning av försvarsministern och andra ärenden som gäller försvarsmakten på föredragning av kommendören för försvarsmakten. I militära kommandomål har försvarsministern beroende på ärendets natur antingen rätt eller skyldighet att närvara. Statsministern har närvaro- och yttranderätt vid kabinettsföredragningar.
Militära kommandomål som rör gränsbevakningsväsendet avgör presidenten på föredragning av inrikesministern. Statsministern och chefen för gränsbevakningsväsendet har närvaro- och yttranderätt vid föredragningen.
Presidenten kan på eget initiativ eller på framställning av ministern överföra ett ärende som behandlas vid kabinettsföredragning för avgörande av presidenten i statsrådet, där ärendet då föredras av försvarsministern eller inrikesministern. Presidenten fattar i så fall sitt beslut utan att statsrådet lägger fram förslag till avgörande. Kommendören för försvarsmakten eller chefen för gränsbevakningsväsendet har i respektive fall närvaro- och yttranderätt vid en sådan presidentföredragning.
Andra avgöranden
Republikens presidents faktiska beslut vid anhängiggörandet och under pågående beredning av utrikespolitiska frågor sker med statsrådets medverkan. Statsrådet kan i utrikes- och säkerhetspolitiska utskottet och vid andra fria överläggningar eller diskussioner med statsministern och/eller en eller flera andra ministrar medverka i presidentens övriga utrikespolitiska beslut och åtgärder om vilka inte beslutas vid presidentföredragning.
Presidenten fattar också formfritt beslut om bland annat sina tal, brev och om att sända eller acceptera inbjudningar.
Tal och offentliga framträdanden
I hemlandet träffar republikens president företrädare för många olika organisationer och besöker tillställningar som är relevanta för presidentämbetet. Presidenten kan lämna utlåtanden, framföra hälsningar, ge intervjuer och ordna olika slags diskussioner. Presidenten kan också hedra olika festligheter med sin närvaro.
Under årets lopp håller presidenten tiotals tal vid olika evenemang. Talen publiceras på finska och svenska på denna webbplats. Till de årligen återkommande talen hör till exempel nyårstalet och talen i riksdagen.
Nyårstalet
Republikens presidents tal till finska medborgare på nyårsdagen den 1 januari är en tradition som inleddes av president P.E. Svinhufvud. Svinhufvud höll det första nyårstalet i radio 1935. Det första tv-sända nyårstalet hölls 1958 av president Urho Kekkonen.
Tal i riksdagen
Enligt grundlagen förklarar republikens president riksmötet öppnat i början av varje valperiod och riksdagens arbete avslutat i slutet av varje valperiod.
Högtidligheterna kring riksmötets öppnande och avslutande inleds i Helsingfors domkyrka med en riksdagsgudstjänst, varefter presidenten och riksdagsledamöterna förflyttar sig till riksdagshuset. När riksmötet öppnas talar presidenten först, varpå riksdagens talman svarar. Vid avslutningen är ordningen den motsatta.
Andra årligen återkommande tal
Sedan 1950 har republikens president förklarat kyrkans insamling Gemensamt ansvar öppnad genom ett tal, till en början i radio och senare också i tv. Insamlingens öppningstal hålls vanligtvis första söndagen i februari.
Statschefers besök
Inom internationell diplomati kan statschefers besök i allmänhet indelas i fyra huvudkategorier beroende på syfte och program: statsbesök, officiella besök, arbetsbesök och konferensresor.
Statsbesök, officiella besök och arbetsbesök sker på inbjudan av värdlandet. Besökens innehåll och praxis varierar mellan olika länder och programmet kan anpassas från fall till fall.
Statsbesök
Statsbesök är den högsta och mest högtidliga formen av diplomati mellan stater. Ett statsbesök är ett officiellt besök som avläggs av en statschef – antingen en president eller en monark – i en annan stat. Finland representeras vid statsbesök av republikens president, som också tar emot de statschefer som avlägger statsbesök i Finland.
Syftet med statsbesök är att stärka de bilaterala relationerna samt att främja det politiska, kommersiella och kulturella samarbetet. Vid statsbesök åtföljs statschefen av en officiell delegation som bistår honom eller henne. Ofta medföljer också en företagsdelegation.
Statsbesök kännetecknas av offentliga ceremonier, officiella överläggningar och en galamiddag. Statsbesök är längre än andra typer av besök och omfattar ofta program även utanför huvudstadsregionen.
Programmet för en statschef som anländer på statsbesök till Finland inleds med en officiell mottagningsceremoni vid Presidentens slott. Republikens president med make eller maka tar emot sin gäst med gemål på förgården till slottet. Gardets musikkår spelar ländernas nationalsånger och sedan följer en inspektion av hederskompaniet och en presentation av delegationerna.
Programmet fortsätter på Presidentens slott, där gästen med gemål undertecknar gästboken, varefter det tas ett officiellt fotografi av dem tillsammans med presidentparet.
Därefter för de båda statscheferna bilaterala samtal, som sedan fortsätter i utvidgade överläggningar med ländernas delegationer. Samtalen följs vanligen av en gemensam presskonferens. För makar, företagsdelegationer och ministrar som ingår i besökssällskapet ordnas ofta ett parallellt program.
I statsbesök ingår det traditionellt en lunch i stadshuset på inbjudan av Helsingfors borgmästare samt möten med riksdagens talman och statsministern. Därutöver genomförs besök till destinationer enligt gemensamt överenskomna teman. Statsbesökets första dag kulminerar i en galamiddag på Presidentens slott.
I programmet ingår även kransnedläggning vid Hjältekorset på Sandudds begravningsplats och vid marskalk Mannerheims grav. I samband med statsbesöket beordras flaggning och Finlands flagga hissas på de platser som besöks. Ett statsbesök kan även omfatta en svarsmottagning som ordnas av den besökande staten som tack för värdskapet.
Officiella besök
Officiella besök är den näst högsta formen av besök på statschefsnivå. De innehåller vanligtvis en mottagningsceremoni, officiella överläggningar, möten mellan delegationerna samt en middag under värdskap av republikens president.
Praxis för officiella besök som republikens president står värd för påminner till stor del om statsbesök. Programmet är dock i allmänhet mer begränsat och innehåller inte alla de ceremoniella inslag eller kringprogram som kännetecknar ett statsbesök.
Arbetsbesök
Arbetsbesök är den mest praktiskt inriktade och minst ceremoniella formen av besök mellan statschefer. Fokus ligger på politiska diskussioner och behandling av aktuella frågor, varför programmet i allmänhet är mer begränsat än vid statsbesök och officiella besök.
Det officiella programmet inleds på Presidentens slott, där republikens president tar emot gästen vid slottets huvudentré. Till mottagningsceremonin hör framförandet av nationalsångerna samt en presentation av delegationerna. Programmet fortsätter inomhus i slottet, där gästen skriver sitt namn i gästboken och det tas ett officiellt fotografi av statscheferna.
En central del av arbetsbesöken är statschefernas enskilda samtal och de därpå följande överläggningarna mellan delegationerna. Efter samtalen brukar statscheferna träffa media, varefter en arbetslunch följer. Delegationerna är i regel betydligt mindre än vid statsbesök eller officiella besök.
Under ett arbetsbesök kan den gästande statschefen eventuellt ha möten med riksdagens talman och statsministern och besöka andra platser i huvudstadsregionen.
Konferensresor
Med konferensresor avses en statschefs deltagande som företrädare för sitt land i internationella möten på hög nivå. Exempel på sådana är Natos toppmöten och Förenta nationernas generalförsamling.
Till skillnad från statsbesök, officiella besök eller arbetsbesök är det huvudsakliga syftet med en konferensresa inte ett bilateralt besök i värdlandet, utan statschefen deltar i ett möte som ordnas av en internationell organisation eller något annat multilateralt forum. I samband med en konferensresa kan statschefen dock träffa värdlandets ledning eller föra bilaterala samtal med företrädare för andra länder.
Konferensresor är i allmänhet praktiskt inriktade. De omfattar vanligtvis inga större ceremoniella inslag, och programmet är uppbyggt kring möten och förhandlingar.
Utövning av presidentämbetet
Republikens president står hela tiden till förfogande för att fullgöra sina uppgifter. Presidenten har ingen arbetstid eller tjänstetid och inte heller egentlig semester.
Förhinder och ställföreträdare
När republikens president stadigvarande eller tillfälligt har förhinder sköts presidentens uppgifter av statsministern eller, om också statsministern har förhinder, av den minister som är statsministerns ställföreträdare.
Fram till 1992 ansågs republikens president vara förhindrad att sköta sitt ämbete under utlandsresor. I dag har man frångått denna tolkning. De längsta perioderna presidentämbetet skötts av en ställföreträdare har berott på sjukdom (1927, 1940, 1945–1946 och 1981–1982).
Republikens president kan inte överföra sådana uppgifter till andra som hör till ämbetet. Ett undantag från detta är högsta befälet över försvarsmakten, som presidenten under undantagsförhållanden på framställan av statsrådet kan överlåta på någon annan finsk medborgare. Ett annat undantag är öppnandet och avslutandet av Ålands lagting, vilket landshövdingen kan sköta på presidentens vägnar.