Ärade beskickningschefer, bästa ambassadörer!
Människor har ofta svårt att inse att de lever i en avgörande tidsperiod. De är upptagna med jobb som ska göras och saker som ska ordnas. Först senare upptäcker de att vissa händelseförlopp som de bevittnade och vissa beslut som fattades gick till historien och formade framtiden.
Vi brukar ge historien mellanrubriker – Europakonserten, kalla kriget, avspänningen. Vi lever återigen i en tid som utan tvekan kommer att få långtgående konsekvenser. Men vilken rubrik skulle bäst sammanfatta vår samtid? Världen blir allt mer multipolär och den internationella ordningen utmanas. Oordningen ökar. Tiden efter kalla kriget är över, men det är fortfarande oklart hur den nya eran kommer att se ut. Vår historia är ännu inte skriven.
Precis som i den internationella politiken tidigare kommer historian att bestå av tre kärnelement. Dessa är värderingar, intressen och makt. Varje stats utrikes- och säkerhetspolitik bygger på dem. På alla dessa nivåer lever relationerna mellan staterna. Detta är även Finlands spelfält.
Finland arbetar framför allt med värderingar och intressen. Som en liten stat förstår vi att vår makt är begränsad. Därför måste vi genom våra handlingar alltid sträva efter att maximera vårt inflytande.
***
För det första – allt börjar med värderingar. Många av er delar säkert min känsla av att värderingarna nu har skärpts i den internationella politiken. De senaste åren har agendan dominerats av svåra ämnen. Rysslands anfallskrig i Ukraina, situationen i Mellanöstern, handelskrig och en mer transaktionell utrikespolitik. Vi i Finland håller fast vid våra värderingar. De bygger på demokrati, jämlikhet och rättsstaten. Samtidigt förstår vi att våra värderingar inte delas av alla 200 nationalstater i världen.
För det andra – alla stater har sina intressen. I vår tid är särskilt stormakternas intressen allt tydligare och snävare. Vi står inför grundläggande frågor: krig och fred, säkerhet och välfärd, samarbete och konfrontation. Vårt främsta intresse är oförändrat. I enlighet med statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse är de viktigaste målen att trygga Finlands självständighet och territoriella integritet, att förhindra att Finland hamnar i en militär konflikt och att garantera finländarnas säkerhet och välfärd.
För det tredje – makt och hur den används bestämmer marschordningen: vem leder, vem följer, vem motsätter sig. Som vi vet är makt i grunden förmågan att få andra att göra som vi vill. Antingen med hård makt, genom att använda piska och morot, eller med mjuk makt, genom att påverka attityder. Som sagt, som ett litet land är vår makt, särskilt den hårda makten, begränsad. Som medlem av Europeiska unionen, Nato och andra grupperingar av länder växer vår makt. Med förnuftig diplomati kan vi öka vårt inflytande. Det är vad mitt arbete handlar om. Det är vad statsrådets arbete, riksdagsledamöternas och ert arbete handlar om. Alltså att öka vårt inflytande.
Låt mig ge tre exempel.
***
För det första, Ukraina.
Rysslands anfallskrig har nu pågått i över tre år. Under dessa år har det tidvis skett en mer positiv utveckling på fronten, ibland har det skett bakslag. Men det har hela tiden blivit allt tydligare att det bara kan finnas en diplomatisk lösning på kriget.
De senaste dagarna och veckorna har det arbetats mycket intensivt för att nå en sådan lösning, på initiativ av Förenta staternas president Trump. Europa har visat prov på stark enighet i diskussionerna och förstås också solidaritet med Ukraina. Det är ännu för tidigt att säga hur och när kriget kommer att ta slut. Ukraina och de västländer som stöder Ukraina står inför grundläggande frågor där konsekvenserna av de beslut som fattas är långtgående. Det finns inga perfekta lösningar på krig. Tillsammans med våra allierade arbetar vi ändå hårt för att Ukraina ska ha en stark förhandlingsposition. Nu pågår diskussioner om säkerhetsgarantier och arrangemang som kan stärka Ukrainas försvarsförmåga och självbestämmande. Möjligheterna att delta kommer att vara många och Finland kommer att vara med på ett eller annat sätt.
Finland har på senare tid deltagit i diskussioner mellan större länder. Möjligheten att föra fram våra åsikter och lyssna på andras är mycket värdefull för oss. Som utrikesminister Valtonen ofta har sagt är kriget i Ukraina vårt krig. Kriget och hur det ska lösas är en av de viktigaste frågorna i vår utrikes- och säkerhetspolitik.
Vi använder alltså vårt inflytande. Samtidigt är vi medvetna om realiteterna – att vi inte alltid och överallt kan vara större än vår storlek. Vi måste välja våra prioriteringar. Vi är medvetna om att möjligheten att påverka kan stängas lika snabbt som den har öppnats. Inflytandet måste förtjänas varje dag på nytt.
***
För det andra, Mellanöstern.
I Mellanöstern är Finlands mål och politik oförändrade och tydliga: vi stöder en tvåstatslösning och strävar efter att bidra till att den uppnås. Israels agerande och den allt värre situationen i Gaza, liksom Hamas fortsatta styre och gisslans öde, har fått många att fråga sig vad som är det bästa sättet att uppnå två självständiga, fredligt och tryggt levande stater. Vilka beslut för oss närmare vårt mål? Vi kan inte skilja denna fråga från frågan om när det är rätt tid för Finland att erkänna staten Palestina. Jag framförde min ståndpunkt tidigare i sommar.
För att en tvåstatslösning ska kunna bli verklighet krävs inte bara att Palestina erkänns som stat, utan också att de stater som inte har erkänt Israel som stat gör det. Även detta måste vi arbeta för. Ett positivt steg togs i juli i New York, då en internationell deklaration antogs där även arabländerna i regionen för första gången gemensamt förband sig att garantera Israels säkerhet och krävde att Hamas skulle frige alla gisslan, avstå från makten i Gaza och överlämna sina vapen till den palestinska myndigheten.
Detta är varken enkelt eller svartvitt. Finlands inflytande i Mellanösternkrisen är mycket begränsat. Våra beslut kommer inte att stoppa kriget och lidandet i regionen. Ändå måste vi fråga oss vad vi kan göra. Särskilt i den globala södern följer man nu noga om Europa agerar i enlighet med sina ord och värderingar. Det ligger också i vårt intresse att agera rätt.
***
För det tredje vill jag lyfta fram våra relationer med de två ledande stormakterna, Förenta staterna och Kina.
Vi har traditionellt sett delat en gemensam västerländsk värdegrund med Förenta staterna. Det är en av Finlands viktigaste handelspartner och vår starkaste allierade. Det ligger i vårt intresse att vi alltid har goda och direkta relationer med Förenta staterna. Så är fallet i dag.
Under de senaste åren har vi intensifierat vårt samarbete inom många viktiga sektorer, såsom artificiell intelligens och kvantteknik, kritiska mineraler och försvarsindustrin. Vi har ingått långsiktiga avtal, till exempel försvarssamarbetsavtalet DCA. Vi har målmedvetet stärkt våra relationer på delstatsnivå och skapat kontakter med kongressen. Själv har jag haft tät kontakt med Förenta staternas president och träffat närmare 60 senatorer eller ledamöter av representanthuset inom ett och ett halvt år. Jag tror att dessa relationer kommer att bära frukt under lång tid framöver.
Ett starkt förhållande tål också att man inte är överens om allt. Jag tar till exempel multilateralism, som inte bara är en viktig värdering för oss, utan också ett centralt intresse. Vi försvarar det internationella multilaterala systemet även när vår allierade, Förenta staterna ifrågasätter dess värde och drar sig ur organisationer eller avtal som är till gemensam nytta.
Vår relation med Kina är annorlunda. Kinas agerande styrs av värderingar som skiljer sig från våra. Enpartisystemets dominerande ställning och avsaknaden av demokrati är svåra för oss att förstå. Och kränkningar av de mänskliga rättigheterna är oacceptabla. Men det ligger i våra intressen att upprätthålla en god och fungerande relation med Kina och att stärka den inom vissa områden, som en del av Europeiska unionen och bilateralt.
Kina spelar en viktig roll både när det gäller att begränsa klimatförändringarna och att bedriva internationell handel. Som den ledande makten i det globala öst har Kina ett stort inflytande, vare sig det handlar om Rysslands krig i Ukraina eller om det internationella systemets framtid. I alla dessa teman har vi stora intressen. Det är också möjligt att tala om värderingar med Kina, vilket jag gjorde under mitt statsbesök i Peking i fjol.
Den geopolitiska konkurrensen mellan Kina och Förenta staterna är central i internationell politik. Den kommer att avgöra riktningen för det pågående decenniet. Det ligger i Finlands intresse att Kina och Förenta staterna kommer överens. I en ideal värld skulle jag önska att deras samarbete stärkte de internationella institutionerna och det regelbaserade systemet. Det är det mål vi jobbar för, men jag måste erkänna att det inte är något jag skulle slå vad om. Inflytande handlar ofta också om att bygga sin utrikespolitik för den värld som är, inte den värld man önskar att den var.
***
Bästa beskickningschefer!
Världen har alltså förändrats. Men jag säger ändå inte att vi måste förändras. Vi är och förblir oss själva. Vi är och förblir Finland.
Men det är sant att vi måste spela detta spel på ett nytt sätt.
Diplomati bedrivs på ett annat sätt än tidigare. Förändringen har varit snabb och påskyndats av valet av Donald Trump till Förenta staternas president. Jag tror att förändringen kommer att vara permanent. Tempot är högt och informationen ofta ofullständig. Vi måste tåla osäkerhet och modigt ta oss an situationer där utgången är oviss. Om vi inte tar tillfället i akt att påverka, kommer någon annan att använda det. Och vare sig vi vill eller inte, är personliga relationer viktiga i internationell diplomati. Vi måste satsa på dem, på alla nivåer.
Kärnan i ert arbete är att ta fram analyser som är väsentliga för Finland och som stärker vårt inflytande. Ni måste kunna förstå helheten och avläsa snabba förändringar i lägesbilden. Bakom meningsfulla analyser ligger många förtroliga samtal. Bakom dem ligger i sin tur personliga relationer som bygger på tillit. Fortsätt att bygg upp och vårda dem.
Innan jag drar mina slutsatser vill jag lyfta fram en sak till. Det arbete som utrikesministeriet utför är av kritisk betydelse för oss i den tid vi nu lever i. Tyvärr har allmänheten på senare tid ägnat mer uppmärksamhet åt problem med ledarskap och arbetsmiljö än åt det arbete ni faktiskt utför. Problemen måste åtgärdas. Arbetet som ambassadör är ett hedersuppdrag som medför ett stort ansvar. Ni representerar Finland i allt ni gör och fungerar som förebilder för våra begåvade unga diplomater och för ungdomar som fortfarande går i skolan och drömmer om en karriär inom diplomatin. Jag vill tacka utrikesministern och ministeriets högsta ledning för de korrigerande åtgärder som hittills har vidtagits och som ytterligare kommer att vidtas.
***
Bästa vänner!
Finland och vårt system har visat att de fungerar i den nya tid vi lever i. Vi har visat vår förmåga att anpassa oss till förändringar. Vi har fattat beslut och infört strategier med eftertanke, men snabbt när det behövs. Samarbetet mellan regeringen, riksdagen och statsförvaltningen bygger på gemensamma mål. Utrikespolitik är ett lagspel.
Låt oss bevara den positiva attityden. Vi kan öka vårt inflytande genom aktivt engagemang. Vi kan inte nöja oss med att följa utvecklingen och andra länders lösningar innan vi själva agerar. I denna hektiska tid kan för mycket väntan leda till att vi ställs inför fullbordade fakta. Vi måste sträva efter att uttrycka våra tankar och driva våra intressen på ett proaktivt sätt.
Jag vill tacka er och alla på utrikesministeriet för ert arbete och stöd. Låt oss tillsammans skriva nästa kapitel i Finlands historia och göra vårt bästa för att sätta vår prägel på en annan, ännu större historia: den som kommer att berättas om denna tidsperiod.
Tack.
