Försvarsminister Nakatani Gen,
vice försvarsminister Honda Taro,
vice utrikesminister Fujii Hisayuki,
vice inrikes- och kommunikationsminister Adachi Masashi,
ambassador Jääskeläinen,
ärade gäster.
Minasama, konbanwa, Nippon ni korarete ureshiidesu. (God kväll, alla! Jag är mycket glad att vara i Japan.)
Det är en stor ära att få delta i denna mottagning för att fira försvarets fanfest. Denna dag är mycket betydelsefull för mig, både som Republiken Finlands president och som överbefälhavare för Finlands försvarsmakt.
Försvarets fanfest firas den 4 juni, som är marskalk Gustaf Mannerheims födelsedag. Han var en framstående militär ledare, med en enastående karriär inom Finlands försvarsmakt. År 1944 valdes han till republikens president. Marskalk Mannerheim var en central figur i Finlands historia, särskilt under förra seklets fruktansvärda krig. Först som militär ledare, sedan som politisk ledare, tillförde han stabilitet och kontinuitet under de svåra krigsåren och den efterföljande återuppbyggnaden.
***
”Utan förståelse för kontinuitet kan inga grunder läggas; utan förståelse för förändring kommer inga nya vindar att blåsa.”
Dessa ord av edoperiodens store poet Matsuo Basho beskriver tänkesättet bakom den japanska diktformen haiku. Det finns tidlös vishet i hans ord. De kan tillämpas på alla former av konst – även diplomati och utrikespolitik.
Jag tycker faktiskt att Basho lyckades sätta ord på vad utrikes- och säkerhetspolitik bör handla om.
I både Finlands och Japans utrikes- och säkerhetspolitik har kontinuitet alltid värderats högt. Med rätta, och delvis av historiska skäl. Våra grundvalar vilar på bestående värderingar.
Samtidigt har både Finland och Japan visat att vi vid behov har förmågan att anpassa oss och ta oss an nya utmaningar och motgångar. Vi förstår vad förändring innebär.
Sedan marskalk Mannerheim och hans efterträdares har Finland gått från en aktiv stabilitetspolitik mot en värdebaserad realism. Universella värden som bygger på frihet, mänskliga rättigheter och internationella regler är fortfarande centrala för oss. Samtidigt inser vi att vår tids globala problem inte kan lösas om vi bara samarbetar med dem som delar våra åsikter. Det behövs dialog.
***
Under de senaste åren har världen förändrats mer än någon kunde ha föreställt sig: vi har bevittnat covidpandemin, klimatförändringarna, lidandet i Mellanöstern, tullar och handelskrig samt ökande transaktionalism. Detsamma gäller inom teknik, hållbar utveckling och ekonomi. Det som skulle förena oss splittrar oss ännu mer.
Den globala säkerhetsordningen förändras snabbt: Rysslands brutala invasion av Ukraina, med stöd av länder som Nordkorea, hotar den globala stabiliteten. Detta utgör ett farligt prejudikat för andra som vill utmana det multilaterala regelbaserade internationella systemet. Detta återspeglas även här i indo-pacifiska regionen.
Tillsammans med likasinnade länder, däribland Japan, fördömer Finland i starkast möjliga ordalag Rysslands oprovocerade angrepp på Ukraina. Jag vill tacka Japan för era fortsatta ansträngningar för att stödja Ukraina.
***
De bilaterala relationerna mellan Finland och Japan, både diplomatiska och militära, går mer än 100 år tillbaka i tiden. Enligt många forskare var Japans seger över Ryssland under amiral Togos ledning i det rysk-japanska kriget 1904–1905 en avgörande faktor för att det ryska imperiet började vackla och för att Finland blev självständigt från Ryssland.
Som en kuriositet kan jag nämna att det finländska bryggeriet Pyynikin panimo i flera års tid tillverkade Amiraali Olut (Amiralens öl). Enligt legenden var ölet tillägnat amiral Togos seger.
Våra länder har tidigare samarbetat inom underrättelseverksamhet, till exempel för att dekryptera Sovjetunionens kodspråk på 1930-talet. Vi har också utbytt expertis om vinterkrigsföring. En annan intressant detalj är att den pulka som soldaterna drog på skidor heter ”ahkio” på finska och ”akio” på japanska.
I dag är Finland och Japan strategiska partner Vi delar en passion för inspirerande arkitektur och design samt ett engagemang för att utveckla innovativa tekniker.
Avslutningsvis vill jag återgå till poeten Matsuo Bashos vägledande princip. Den är känd som ”Fueki Ryuko”, beständighet och förändring. Jag föreslår att vi antar denna princip som ledstjärna för vårt nya, fördjupade samarbete. Låt oss bevara det som är bra och ta tillvara nya möjligheter – tillsammans.
