Suomeksi | Mäntyniemi – ainutlaatuinen kokonaistaideteos
In English | Mäntyniemi – A Unique Total Work of Art
Talludden är den första tjänstebostad som byggts särskilt för Republiken Finlands president. Den tidigare tjänstebostaden Ekudden reserverades för president Urho Kekkonen efter att han avgått som republikens president år 1981. Raili och Reima Pietilä vann arkitekttävlingen om det nya residenset med sitt förslag Kiillemoreeni (Glimmermorän).
Byggandet av Talludden inleddes i september 1989, och residenset togs i bruk i november 1993. Talludden genomgick en grundlig renovering 2024–2026 med respekt för den ursprungliga utformningen.
Talludden är planerat som ett allkonstverk. Byggnaderna, gårdsområdet, inredningen, serviserna och konstverken bildar en noggrant genomtänkt helhet. Byggnaden har 212 ytterhörn, 300 fönster i olika storlekar och 190 dörrar, av vilka 180 är snidade i varierande form. Fasadmaterialen är finsk granit, glas och kopparplåt. Talluddens bostadsutrymmen omfattar 680 m2, representationslokalerna 916 m2 och kontorsrummen 424 m2.
Stenläggningen på förgården finns Helena Hietanens och Jaakko Niemeläs verk Grenverket – linjer av ljus och skugga (2011), utfört genom sandblästring. I närheten av entrén har verk av Kimmo Schroderus placerats ut. De visades på skulpturutställningen på Gullranda sommaren 2026 och kommer att finnas på Talludden till våren 2027. Till vänster står Undercover (2026) och till höger Party Monster (2023). Utomhusbelysningen på Talludden har formgivits av makarna Pietilä.I
Entréhallen till representationsdelen domineras av Reijo Paavilainens relief Lemminkäinens färder (1992–1993). I samband med den grundläggande renoveringen placerades verk av 14 finländska samtidskonstnärer på Talludden. I entréhallen finns Anna Retulainens verk Grenen (2026). Längst in i entréhallen finns en av byggnadens åtta öppna spisar.
De viktigaste representationslokalerna – lilla salongen, stora salongen och matsalen – öppnar sig från entréhallen i en solfjäderformad komposition. På väggen ililla salongen hänger Osmo Rauhalas målning Broken Linear (2026). Från lilla salongen leder en dörr till republikens presidents arbetsrum med ett biblioteksgalleri. På väggen i arbetsrummet finns Heikki Marilas målning Globus (2026), Anna Retulainens Bibliotek (2026) och Irma Kukkasjärvis vävda väggtextilGobelängen (1993).
Stora salongen känner många igen från nyhetsbilder, eftersom största delen av presidentens möten och sammanträden ordnas där. Möblemanget och armaturerna på Talludden är ritade av inredningsarkitekten Antti Paatero. Från stora salongen leder en dörr ut till havsterrassen och trädgården. I stora salongen, intill fönstren, finns Mayumi Niiranen-Hisatomis verk Levande rya II (2018–2021).
I matsalen har republikens president sammanträden bland annat med riksdagens utskott och större delegationer. Blickfånget i matsalen är Kimi Pakarinens verkSamma blod i oss alla (1992).
De stora fönstren i representationslokalerna vetter mot söder och Havsterrassen. Den gamla tallen som växer mitt på Havsterrassen är en viktig del av Talludden.
I de gårdskonstruktioner som ritats av arkitektparet Pietilä återkommer samma formspråk som i byggnaderna. Planteringarna på Talludden planerades ursprungligen av trädgårdsarkitekten Maj-Lis Rosenbröijer. Trädgårdens växtlighet har förändrats något genom åren. Förutom tallar, rönnar, vårtbjörkar och andra träd växer på Talludden bland annat flocknäva, astilbe, björkspirea, tovsippa, ormbunke, vitsippa, liljekonvalj, risväxter, blåbär och lingon.
