Talet hölls på engelska
Det talade ordet gäller
Ers Majestäter
Ers Kungliga Höghet
Ärade ministrar
Excellenser
Mina damer och herrar
Suzanne och jag vill uttrycka vår djupaste tacksamhet till Ers Majestäter för den vänliga inbjudan, det varma mottagandet och den gästfrihet vi har fått ta del av. När jag som 13-åring spelade ishockey i Tillburg kunde jag knappast föreställa mig att jag en dag skulle tas emot av Nederländernas kung och drottning här i detta praktfulla palats som Finlands president. Det är en ära och ett privilegium att få vara här med er I dag.
Dank u vel.
Nederländerna och jag är gamla vänner. Vi har känt varandra länge. Det började faktiskt då jag som tonåring deltog i en ishockeyturnering som anordnades av de legendariska Tillburg Trappers. På den tiden var det en stor grej att resa utomlands. Allt kändes så annorlunda, inte minst frukosten med rostat bröd och chokladströssel. Snabbt insåg jag ändå att vi delar samma förfinade smak, troligen sedan barnsben, som ytterst få människor från andra länder förstår sig på – nämligen saltlakrits, eller som vi i Finland kallar det, salmiak. Det verkar som om Ers Majestät och jag fortfarande har lite arbete att göra, eftersom våra fruar ännu inte har förvärvat denna utsökta smak trots att de numera är medborgare i våra respektive länder.
Hur som helst har jag varit ett stort fan av Nederländerna ända sedan dess. Ert folk. Era värderingar. Er historia. Er konst. Ert entreprenörskap. Er akademiska värld. Er sport. Jag beundrar allt. Under mina studier blev jag imponerad av Erasmus av Rotterdam och hans idéer om kritiskt tänkande och självförbättring. Jag läste också Spinoza, vars argument för förnuft och rationalitet vägledde mitt tänkande. Utan dessa nederländska filosofers arbete, som lade grunden för den europeiska upplysningen, skulle vår världsdel inte vara vad den som den är idag. Jag skulle inte vara den jag är idag.
Filosofi är inte det enda området där holländarna har haft ett ovanligt stort inflytande på europeisk, ja till och med global, nivå. Mästare som Rembrandt, Vermeer, Hals och van Gogh hör till de mest imponerande konstnärer världen någonsin har sett. Oss finländare tilltalar deras konst genom sin ödmjukhet. Även om de skiljer sig mycket från varandra lyckades de holländska mästarna alla se det extraordinära i det ordinära. Flicka med pärlörhänge, Solrosor och Den skrattande kavalleristen är alla målningar som jag och otaliga andra har lärt oss att associera med Nederländerna och den holländska själen.
Jag har också haft turen att arbeta med fantastiska nederländska kollegor som Mark Rutte, premiärminister Schoof, Frans Timmermans, Jeroen Dijsselbloem, Wopke Hoekstra och många andra. Flera av dem har med åren blivit mina vänner. Vi är inte alltid överens om varje liten detalj, men vi är överens om värderingar och principer. Och vi delar en gemensam vision om ett enat, tolerant och säkert Europa. En vision som vi har ägnat större delen av våra vuxna liv åt att främja.
Förutom värderingar bygger vår vänskap på en säregen, torr och lågmäld humor som bara finländare och nederländare kan förstå. Att uppskatta livets absurditeter och kunna skämta om sig själv även i svåra situationer är värdefulla färdigheter i livet och politiken. Och jag är säker på att ni vet vad skillnaden är mellan en introvert och en extrovert finländare? Jo, när en introvert talar med dig tittar han på sina egna fötter. Och när en extrovert talar med dig tittar han på dina fötter. Inte konstigt att vi tyckte att två meters social distansering under pandemin kändes som intrång i privatlivet.
***
Kära vänner, lieve vrienden
Finland och Nederländerna har en lång historia tillsammans. Den sträcker sig ända tillbaka till Finlands självständighetsförklaring. Nederländerna var ett av de första länderna som erkände vår självständighet, den 28 januari 1918. Och ni fortsatte i samma anda när ni var en stark förespråkare för vårt EU-medlemskap 1995 och var bland de första att ratificera vårt Natomedlemskap i juli 2022.
Redan före vår självständighet kände vi värmen i er vänskap. År 1899 inledde den ryske tsaren den så kallade förryskningspolitiken i Finland. Syftet var att avskaffa vårt politiska självstyre och vår kulturella särart. Som protest mot tsaren startades den europeiska Pro Finlandia-petitionen som även flera nederländare skrev under.
Under vinterkriget, när vi kämpade för vår självständighet och existens, var Nederländerna en av de länder som gav Finland humanitärt bistånd. Vissa nederländska medborgare reste till och med till Finland för att stödja vår kamp. En nederländsk volontär från Jakarta antas vara den person som gjorde den längsta resan för att delta i vinterkriget.
Som Ers Majestät nämnde i sitt tal fick vi möjlighet att återgälda tjänsten på ett litet sätt när en förödande översvämning drabbade Nederländerna 1953. Finland – som vid den tiden var ett fattigt land – reagerade snabbt och skickade välisolerade prefabricerade trähus till det nederländska folket.
***
I internationella sammanhang har Finland och Nederländerna alltid varit naturliga partner. Det är inte konstigt att Nederländerna ofta kallas det sjätte nordiska landet. Vi delar samma tankesätt, värderingar och respekt i fråga om den multilaterala regelbaserade ordningen och frihandel. Vi är starka förespråkare för internationell rätt, inte minst ni med er historia på det området som sträcker sig från Grotius till domstolarna i Haag. Vi ser båda globalt engagemang och partnerskap som oumbärliga.
Både Finland och Nederländerna är bland de starkaste anhängarna av Ukraina, både politiskt och ekonomiskt. Tillsammans arbetar vi med Ukraina och USA, inom EU och Nato samt i de villigas koalition, för att uppnå det bästa möjliga slutet på kriget.
Vi vill alla ha fred. Men villkoren är viktiga. Varje åsidosättande av internationell rätt får långtgående konsekvenser för Europa och resten av världen. När den internationella politiken blir alltmer oförutsägbar och transaktionsbaserad är den bästa strategin för europeiska länder att hålla ihop. Vi kommer bara att bli hörda om vi talar med en gemensam röst.
***
Kära vänner
Jag har talat mycket om det som förenar oss, men jag har inte nämnt det uppenbara: fotboll. Ni kanske blir förvånade över att höra att vi också har en kung i Finland – och att han är här i kväll. Nämligen Jari Litmanen, som är här tillsammans med en annan finsk legend, Joonas Kolkka. För finska fotbollsfans är ”Litti” en sann hjälte och fotbollens kung. Och utan tvekan även för många Ajax-fans.
Mina damer och herrar
Det senaste statsbesöket från Finland till Nederländerna genomfördes 1999 av president Martti Ahtisaari. För tjugosex år sedan. Vid den tiden var jag fortfarande doktorand och kunde aldrig ha drömt om att en dag stå här och hålla detta tal.
Det är min innerliga önskan att många fler finska och nederländska unga ska få uppleva det jag gjorde när jag var tretton år – vare sig genom idrott, skola, kulturprojekt eller Erasmusutbyten. Att de ska få lära känna varandra och utveckla en nyfikenhet på varandras länder. En nyfikenhet som med tiden växer till vänskap.
Mina damer och herrar, låt oss utbringa en skål för Deras Majestäter, Kung Willem-Alexander och Drottning Máxima, för Nederländernas folk och vänskapen mellan våra länder.
Proost.
Tack.
