Villa Gullranda och parken

Utsikt från Granitslottet mot den formella trädgården Medaljongen och Pergolan. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

På finska | Kultarannan puisto ja rakennukset

Gullranda, en lantegendom vid havet i Nådendal, uppfördes som sommarresidens av affärsmannen Alfred Kordelin. Efter hans bortgång övergick egendomen i statens ägo. På områdets högsta kulle står huvudbyggnaden, uppförd i grå granit och ritad av arkitekten Lars Sonck i nationalromantisk stil. Villa Gullranda, även känd som Granitslottet, färdigställdes 1915. Från Granitslottets torn öppnar sig en vidsträckt utsikt över havet mot Nådendal och den närliggande skärgården.

Förutom huvudbyggnaden finns på den 55 hektar stora egendomen över 40 bostadshus och ekonomibyggnader. Skogsmarken omfattar 32 hektar. Parken upptar 15 hektar, varav cirka 7 hektar är gräsmattor. Den odlade åkerarealen är ungefär en halv hektar och växthusytan cirka 1 000 m². På Gullranda odlas frukt, bär och grönsaker samt snittblommor och sommarblommor.

Renoveringen av Gullranda 2018–2024

Parken och huvudbyggnaden på Gullranda färdigställdes under 1910–1920-talen. Efter mer än 100 år i bruk var byggnaderna och deras omgivning i behov av en grundlig renovering. År 2018 inleddes den mest omfattande ombyggnaden och restaureringen av Gullranda, och arbetet slutfördes hösten 2024.

Parken

Pergolan och framför den en bronsskulptur av Johannes Haapasalo (Lohdutus, 1938). Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

Parken på Gullranda omfattar en formell trädgård, en skogsträdgård kring Granitslottet, en nyttoträdgård och en naturnära parkskog.

Parken har restaurerats för att återspegla sitt utseende från tidigt 1900-tal, men vissa kulturhistoriskt betydelsefulla lager från 1960-talet har bevarats. Vid restaureringen tog man även hänsyn till dagens krav och tillgänglighet.

Formträdgården

Formträdgården på Gullranda är en av de första och bäst bevarade i Finland. Den formella stilen utmärks av strikt symmetri och tydliga strukturer, såsom formklippta buskar och rabatter inramade av häckar. I trädgården finns också paviljonger i nyklassisk stil samt fontäner och skulpturer som ger variation i kompositionen. Planen till den cirka tio hektar stora formella trädgården gjordes av Svante Olsson, första stadsträdgårdsmästaren i Helsingfors, och senare av hans son, trädgårdsarkitekten Paul Olsson. I den västra delen av parken tillkom på 1960-talet en modern omtolkning av formträdgården, Kedjan, ritad av Maj-Lis Rosenbröijer.

Kedjan, den moderna delen av formträdgården, och konstverk från skulpturutställningen sommaren 2025. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

Den centrala delen av den formella trädgården, Medaljongen, har i stort bavarat sitt ursprungliga utförande. Bara de gamla pelarasparna och granhäckarna har ersatts med nya. Stenmuren längs stranden har restaurerarats och låga murkonstruktioner har återuppbyggts vid utsiktsplatsen i enlighet med Svante Olssons ursprungliga plan.

Skogspaviljongen, uppförd 1916 efter ritningar av Harry Röneholm, har restaurerats och återfått sin ursprungliga färgsättning. Vid en färgundersökning som utfördes före renoveringen påträffades tolv olika nyanser på paviljongens ytor. Skogspaviljongen är känd för sin djurhuvudsrelief, huggen i sten ovanför vattemnbrunnen på dess bakre vägg.

Den klassicistiska Pergolan, ritad av arkitekten Wäinö Gustaf Palmqvist, blev klar 1916. Den halvcirkelformade pergolan är Medaljongens blickfång och en av de mest viktigaste arkitektoniska elementen i parken. Pergolan har restaurerats och dess träbjälkar har återställts till sin ursprungliga form.

Trädgårdspaviljongen. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

Även Trädgårdspaviljongen är ritad av Harry Röneholm. Lusthuset med dess pyramidformade tak är murat i rött tegel och stod färdigt 1916. Paviljongens färgsättning har varierat över tiden. Trädelarna har reparerats och målat för att matcha paviljongens ursprungliga färg. Kakelsättningen har reparerats och tegelpelarna byggts om med återvunna gamla tegelstenar.

Skogsträdgården

Skogsträdgården som omger Granitslottet domineras av tallar och har återställts till sitt ursprungliga utseende från tidigt 1900-tal. Gårdsområdet uppe framför slottet, Paradiset, har återfått sin ursprungliga utformning enligt Svante Olsson ritningar. Paradisets vattenbassäng har ersatt med en ny, medan och den på 1960-talet byggda andra bassängen på motsatt sida av den stenbelagda gången upp till entrén har tagits bort.

Den sluttande Skogsträdgårdens murar, trappor och gångvägar har iståndsatts. Konstruktionerna i den robusta Musikpaviljongen som vetter mot havet har reparerats och paviljongen har också fått ett nytt koppartak.

Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

Granitslottet

Villa Gullranda, ritad av arkitekten Lars Sonck, inrymmer presidentens bostad och representationslokaler. På det plana yttertaket anlades ursprungligen en takträdgård, men på grun av fuktskador fick man avstå från den efter bara några år. 

Vid den genomgripande renoveringen 2022–2024 restaurerades interiörerna och och byggnadens konstruktioner åtgärdades i sin helhet. Naturstensbeklädnaden på tornet samt sydost- och sydvästfasaden demonterades och konstruktionen torkades ut, varefter stenarna återplacerades på sina ursprungliga platser. Tillgängligheten förbättrades både vid entrén och i våningsplanen. 

Ytskikt och inredning i representations- och bostadsutrymmena restaurerades och återställdes till det historiska uttryck som valts för varje rum. Målet var att återskapa dels den nationalromantiska stilen från byggnadstiden, dels den art déco-stil som tillkom vid renoveringen 1930.

Nedre hallen

Nedre hallen på 1930-talet. Foto: Arkivet vid republikens presidents kansli

Presidentens bilaterala möten äger oftast rum i den nedre hallen. Granitslottets representationsvåning har återställts i ett utförande som förenar klassicismen vid 1920–1930-talens skifte med art déco-stil.

I nedre hallen placerades en möbelgrupp ritad av Gunnar Wahlroos och tillverkad av Huonekalutehdas Korhonen Oy. Möblerna hade på 1930-talet varit i bruk i övre hallen. Golvet i den nedre hallen är täckt med den ursprungliga mönstrade ullmattan från 1930-talet.

Huvudentrén har återställts till sitt ursprungliga skick, som hade bevarats fram till 1960-talet. På väggarnas nedre del har den röda, flerskiktade och polerade gipsputsen, stucco lustro, återställts. 

Nedre hallen har även kallats vardagsrummet.

Matsalen

Detalj av väggmålningen i matsalen. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

Vid restaureringen av matsalen återställdes dess klassiska, art déco-inspirerade utformning från slutet av 1920-talet. Från den ursprungliga inredningen från 1915 hade endast de spegelindelade dubbeldörrarna i trä bevarats. 

Konstnären Anna-Lena Huss dekorativa väggmålningar avtäcktes under flera färglager och konserverades. De saknade partierna rekonstruerades med hjälp av fotografier. Väggarna återfick sin tidigare kulör i glänsande turkosblått. 

Möblerna, ritade för matsalen av Gunnar Wahlroos på 1930-talet, restaurerades, och belysningsarmaturerna konserverades. Möblerna är tillverkade av mörkbetsad ek med diagonal intarsia och de bildar en helhet tillsammans med möblemanget i den intilliggande nedre hallen.

Stjärnkabinettet

Rummet kallades ursprungligen damernas salong och var avsett som sällskapsrum för kvinnliga gäster. Det fick namnet Stjärnkabinettet 1930 när dess art déco-inredning stod klar. 

Takmålningen, som föreställer den nordliga stjärnhimlen, målades över på 1940-talet, men har nu rekonstruerats utifrån noggranna undersökningar. Mellandörrarna till de angränsande rummen har återfått sin starka blå färg från tidigare. Under renoveringen kompletterades de solfjäderformade stuckaturerna på väggarna och målades i sin ursprungliga guldfärg.

Stjärnkabinettets möbler har en unik design och de ingick i inredningen av damernas salong redan 1915. De är ritade av arkitekten Gösta Kulvik på uppdrag av Alfred Kordelin. Möblerna har restaurerats och klätts med ljust enfärgat siden. Alla rummets originalmöbler har bevarats. En del av inventarierna ägs av Raumo museum.

Republikens presidents föredragning hölls på Gullranda den 15 augusti 2025. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

Blå verandan

Den stora glasverandan fick sitt namn efter den blå kulör den målades i under den omfattande renoveringen som slutfördes 1930.

Verandan har nu återställts till sitt utseende från 1930-talet med väggar och tak målade i mörkblått för att återskapa känslan av natthimlen. Inredningen består av de ursprungliga vita trämöblerna med geometriska mönster ritade av arkitekten Gösta Kulvik.

Arbetsrummet

Presidentens arbetsrum har återställts till sin tidigaste klassicistiska stil, som vid renoveringen på 1960-talet hade ersatts med en enfärgad modern inredning. Väggens övre del har nu målats i ljust blågrönt och den nedre panelen i mörkbrunt. 

Arbetsrummet har återfått fyra delar av det möblemang som fanns där på 1930-talet. Möblerna har renoverats och placerats på sina ursprungliga platser.

Läs mer om renoveringen 2018–2024:

Gullranda på 1920-talet. Foto: Alexander Savialoffs samling / Museiverket