På finska | Kultarannan puisto ja rakennukset
Gullranda, en lantegendom vid Skärgårdshavet i Nådendal, uppfördes som sommarresidens av affärsmannen och lantbruksrådet Alfred Kordelin. Efter hans bortgång övergick egendomen i statens ägo. På områdets högsta kulle står huvudbyggnaden, uppförd i grå granit och ritad av arkitekten Lars Sonck i nationalromantisk stil. Villa Gullranda, även kallad Granitslottet, färdigställdes 1915. Från Granitslottets torn öppnar sig en vidsträckt utsikt över havet mot Nådendal och den närliggande skärgården.
Förutom huvudbyggnaden rymmer den 55 hektar stora egendomen över 40 bostadshus och ekonomibyggnader. Skogsmarken omfattar 32 hektar. Parken upptar 15 hektar, varav cirka 7 hektar utgörs av gräsmattor. Den odlade åkerarealen uppgår till omkring en halv hektar, och växthusytan cirka 1 000 m². På Gullranda odlas frukt, bär och grönsaker samt snittblommor och sommarblommor.
Renoveringen av Gullranda 2018–2024
Parken och huvudbyggnaden på Gullranda färdigställdes under 1910–1920-talen. Efter mer än 100 års användning var både byggnaderna och deras omgivning i behov av en grundlig renovering. År 2018 inleddes den genom tiderna mest genomgripande ombyggnaden och restaureringen av Gullranda, och arbetet slutfördes hösten 2024.
Parken
Parken på Gullranda omfattar en formträdgård, en skogsträdgård kring Granitslottet, en nyttoträdgård och en naturnära parkskog.
Parken har restaurerats för att återspegla sitt utseende från tidigt 1900-tal, men vissa kulturhistoriskt betydelsefulla lager från 1960-talet har bevarats. Vid restaureringen tog man även hänsyn till dagens krav och tillgänglighet.
Formträdgården
Formträdgården på Gullranda är en av de första och bäst bevarade i Finland. Den kännetecknas av en formell stil med strikt symmetri och tydliga strukturer, såsom formklippta buskar och rabatter inramade av häckar. I trädgården finns paviljonger i nyklassisk stil samt fontäner och skulpturer som skapar variation i kompositionen. Planen till den cirka tio hektar stora formträdgården utarbetades av Svante Olsson, Helsingfors första stadsträdgårdsmästare, och senare av hans son, trädgårdsarkitekten Paul Olsson. I den västra delen av parken tillkom på 1960-talet en modern omtolkning av formträdgården, Kedjan, ritad av trädgårdsarkitekten Maj-Lis Rosenbröijer.
Den centrala delen av formträdgården, Medaljongen, har i huvudsak bevarat sitt ursprungliga utförande. Endast de gamla pelarasparna och granhäckarna har ersatts med nya. Stenmuren längs stranden har restaurerarats, och de låga murkonstruktionerna vid utsiktsplatsen har återuppbyggts i enlighet med Svante Olssons ursprungliga plan.
Skogspaviljongen, uppförd 1916 efter ritningar av arkitekten Harry Röneholm, har restaurerats och återfått sin ursprungliga färgsättning. Vid den färgundersökning som utfördes före renoveringen identifierades tolv olika nyanser på paviljongens ytor. Skogspaviljongen är särskilt känd för sin djurhuvudsrelief, huggen i sten ovanför vattenbrunnen på den bakre väggen.
Den klassicistiska Pergolan, ritad av arkitekten Wäinö Palmqvist och färdigställd 1916, utgör Medaljongens blickfång och är ett av parkens mest särpräglade arkitektoniska element. Pergolan har restaurerats, och dess träbjälkar har återfått sitt ursprungliga utseende.
Även Trädgårdspaviljongen är ritad av Harry Röneholm. Lusthuset, med sitt pyramidformade tak, är murat i rött tegel och stod färdigt 1916. Paviljongens färgsättning har varierat över tid. Trädelarna har nu reparerats och målats för att åtege paviljongens ursprungliga färgskala. Kakelsättningen har restaurerats, och tegelpelarna har byggts om med återvunna gamla tegelstenar.
Skogsträdgården
Skogsträdgården som omger Granitslottet domineras av tallar och har återställts till sitt utseende från tidigt 1900-tal. Gårdsområdet framför slottet, Paradiset, har återskapats enligt Svante Olssons ritningar. Vattenbassängen i Paradiset har ersatts med en ny, medan den andra bassängen, den som byggdes på 1960-talet på motsatt sida av den stenbelagda gången upp till entrén, har tagits bort.
Skogsträdgårdens murar, trappor och gångvägar i den sluttande terrängen har iståndsatts. Konstruktionerna i den robusta Musikpaviljongen som vetter mot havet har reparerats och paviljongen har också fått ett nytt koppartak.
Granitslottet
Villa Gullranda, ritad av arkitekten Lars Sonck, rymmer presidentens bostad och representationslokaler. På det plana yttertaket anlades ursprungligen en takträdgård, men på grund av fuktskador tvingades man avstå från redan efter några år.
Vid renoveringen 2022–2024 restaurerades interiörerna och byggnadens konstruktioner åtgärdades i sin helhet. Naturstensbeklädnaden på tornet samt sydost- och sydvästfasaden demonterades och konstruktionen torkades ut; därefter åternonterades stenarna på sina ursprungliga platser. Tillgängligheten förbättrades både vid entrén och på våningsplanen.
Ytskikt och inredning i både representations- och bostadsutrymmen restaurerades och återställdes till det historiska uttryck som valts för respektive rum. Målet var att återskapa dels den nationalromantiska stilen från 1910-talet, dels den art déco-stil som tillkom i samband med renoveringen 1930.
Nedre hallen
Presidentens bilaterala möten äger oftast rum i den nedre hallen. Granitslottets representationsvåning har återställts i ett utförande som förenar klassicismen vid 1920–1930-talens skifte med art déco-stil.
I nedre hallen placerades en möbelgrupp ritad av Gunnar Wahlroos och tillverkad av Huonekalutehdas Korhonen Oy. Möblerna hade på 1930-talet varit i bruk i övre hallen. Golvet i den nedre hallen är täckt med den ursprungliga mönstrade ullmattan från 1930-talet.
Huvudentrén har återställts till sitt ursprungliga skick, som hade bevarats fram till 1960-talet. På väggarnas nedre del har den röda, flerskiktade och polerade gipsputsen, stucco lustro, återställts.
Nedre hallen har även kallats vardagsrummet.
Matsalen
Vid restaureringen av matsalen återställdes dess klassiska, art déco-inspirerade utformning från slutet av 1920-talet. Från den ursprungliga inredningen från 1915 hade endast de spegelindelade dubbeldörrarna i trä bevarats.
Konstnären Anna-Lena Huss dekorativa väggmålningar avtäcktes under flera färglager och konserverades. De saknade partierna rekonstruerades med hjälp av fotografier. Väggarna återfick sin tidigare kulör i glänsande turkosblått.
Möblerna, ritade för matsalen av Gunnar Wahlroos på 1930-talet, restaurerades, och belysningsarmaturerna konserverades. Möblerna är tillverkade av mörkbetsad ek med diagonal intarsia. Tillsammans med möblemanget i den intilliggande nedre hallen bildar de en sammangjuten helhet.
Stjärnkabinettet
Rummet var ursprungligen avsett som sällskapsrum för kvinnliga gäster och kallades därför Damernas salong. Sitt nuvarande namn fick Stjärnkabinettet när dess art déco-inredning stod klar 1930.
Takmålningen, som föreställer den nordliga stjärnhimlen, målades över på 1940-talet, men har nu rekonstruerats utifrån noggranna undersökningar. Mellandörrarna till de angränsande rummen har återfått sin starka blå färg. Under renoveringen kompletterades de solfjäderformade stuckaturerna på väggarna och målades i sin ursprungliga guldfärg.
Stjärnkabinettets möbler har en unik design och de ingick i inredningen av Damernas salong redan 1915. De är ritade av arkitekten Gösta Kulvik på uppdrag av Alfred Kordelin. Möblerna har restaurerats och klätts med ljust enfärgat siden. Alla rummets originalmöbler har bevarats. En del av inventarierna ägs av Raumo museum.
Blå verandan
Den stora glasverandan fick sitt namn efter den blå kulör den målades i under den omfattande renoveringen som slutfördes 1930.
Verandan har nu återställts till sitt utseende från 1930-talet med väggar och tak målade i mörkblått för att återskapa känslan av natthimlen. Inredningen består av de ursprungliga vita trämöblerna med geometriska mönster ritade av arkitekten Gösta Kulvik.
Arbetsrummet
Presidentens arbetsrum har återställts till sin tidigaste klassicistiska stil, som vid renoveringen på 1960-talet hade ersatts med en enfärgad och modern inredning. Väggens övre del är nu målad i en ljus blågrön ton, medan den nedre panelen har målats i mörkbrunt.
Arbetsrummet har också återfått fyra möbler som stod där på 1930-talet. Möblerna har renoverats och placerats på sina ursprungliga platser.
Läs mer om renoveringen 2018–2024:
