Talludden är den första tjänstebostad som har byggts för Republiken Finlands president.
Efter att president Kekkonen hade avgått av hälsoskäl 1981 reserverades presidentens dåvarande ämbetsbostad Ekudden för honom, och statsrådet beslutade uppföra ett nytt residens för republikens president.
År 1983 fövärvade staten ett markområde på 2,8 hektar i stadsdelen Mejlans i Helsingfors för det nya residenset. Tomten fick namnet Talludden. För planeringen av byggnaden utlystes en allmän arkitekttävling. Bland de 203 bidragen utsågs Raili och Reima Pietiläs förslag Kiillemoreeni (Glimmermorän) till en klar vinnare. Byggnadsarbetena inleddes i spetmeber 1989 och byggnaden togs i bruk i november 1993.
Talludden kom att bli arkitektparet Pietiläs sista arbete, ett konstverk som har sin givna plats i den finländska byggnadskonstens historia.
Byggnaderna
I huvudbyggnaden finns de egentliga bostadsrummen (680 m²), representationslokalerna (916 m²) och kontorsrummen (424 m²). På området finns också en mindre portbyggnad och en ekonomibyggnad.
Republikens president disponerar 1 400 m² av huvudbyggnaden för boende, arbete och representation. Övriga utrymmen används av republikens presidents kansli eller för underhåll, lagring eller tekniska funtioner. På Talludden kan presidenten också hålla möten och överläggningar samt ordna mottagningar i mindre skala.
Byggnadens stomarbeten slutfördes 1991. Byggnaden har 212 ytterhörn, 300 fönster i olika storlekar och 190 dörrar, varav 180 är unika. Fasadmaterialen är finsk granit, glas och kopparplåt. Även innerväggarna är delvis klädda med granit. Därutöver har betong och björkfanér använts som material i interiören.
Talludden i ett nötskal
Volym 16 290 m³
Bruttoarea 4 210 m²
Nyttoarea 2 312 m²
Byggherre Byggnadsstyrelsen
Arkitekter Raili och Reima Pietilä
Inredningen
Målet med inredningen var att skapa en enhetlig helhet: möblerna, textilierna, besticken och övriga föremål designades enkom för residenset. De konstverk som placerades i byggnaden anskaffades genom tävlingar.
I entréhallen till representationsdelen finns Reijo Paavilainens relief Lemminkäinens färder, i matsalen Kimi Pakarinens Samma blod i oss alla och i republikens presidents arbetsrum Irma Kukkasjärvis väggbonad Gobelängen.
I hallen till bostadsdelen finns Rut Bryks keramikrelief Isströmmen och i korridoren som leder till bastun, de så kallade bastustigen, Maisa Kaarnas rya Mellan furorna.
Omgivningen
Byggnaden och dess omgivning bildar en sammanhållen helhet. Miljöplanen går ut på att bevara områdets naturliga växtlighet. Planen utarbetades av Maj-Lis Rosenbröijer. Tomtens trädbestånd består av björkar, tallar, rönnar och ekar. Det träd, martallen, som har gett Talludden dess namn, står vid foten av trappan till havsterrassen utanför mottagningssalongen.
Totalrenovering
Talludden genomgick en grundlig renovering 2024–2026. Renoveringen genomfördes med respekt för den ursprungliga utformningen.
De främsta orsakerna till renoveringen var behovet av att förnya fastighetstekniken, modernisera säkerheten och förbättra energieffektiviteten.
Även möblerna och armaturerna restaurerades.
I samband med grundrenoveringen placerades verk av 14 finländska samtidskonstnärer på Talludden.